Mina hästar

Atalya född -96 och dog sep -16 hon var hos mej i 14 år.( Jag har lite svårt att ta bort henne här då hon är en så stor del av mitt liv fortfarande) Vi utbildade oss i den akademiskaridkonsten, vi arbetadepå galoppombyten samt att få en luftigare piaff samt passagen innan hon så tragiskt bröt benet hösten -16. 

Atalya gick ifrån att vara en häst som inte gärna arbetar tillsammans med människan, för människan är bara ett nödvändigt ont som finns i hennes liv för att ge mat och vatten, till att faktiskt gilla det vi gjorde.

Min syster red in Atalya och gjorde ett helt fantastiskt grundarbete med henne, så när jag fick henne så var hon utbildad i western och lösridning. Western höll vi på med ett tag, men lade det sen på hyllan. Lösridningen fortsatte vi med. Atalya och jag gillade ju halsringen men vi testade även frihetsdressyr alá Horsevision så formen började så smått komma fram. Jag har även skrivit lite om henne och hur vi hade det i bloggen. <3

Jum Jum är född 07 och han hade en svår start med 2 stora pencilin kurer som gjorde att hans tänder samt mage tog rejält med stryk. Jum Jum har alltid varit en social typ som älskat människor kanske för vi räddade hans liv och att vi sov hos honom från 2 dagars ålder men jag tror att han hade varit en nyfiken och glad häst ändå. Det har tagit till nu för att hitta den fysika konditionen och formen även vintertid. Åren då han var liten var en rätt jobbig tid då han gick ned i vikt och var en trött häst. Jag fattade beslutet våren 13 att vi skulle göra en frihetsdressyr resa tillsammans och det gjorde vi men jag tänkte att det var mest för att det var kul och inte så fysiskt ansträngande. Han visade sig gå så snabbt från klarhet till klarhet så vi fortsatte. Vi har nu utbildat oss i fyra steg på Horse Vision. Tyvärr drog Jum Jum på sig en senskada av ett bråk i hagen som är väldigt svår läkt så just nu så är han endast lekfarbror och barnvakt till Millemani som föddes 2020. 

Hice (skimmeln på bilden)

Är ett halvblodsto som är född -08 år som kom till mej när hon var 8 år. Känslan mellan oss är så fin i bra stunder så det är värt vartända slit men tyvärr så har vägen varit väldigt krokig. Hon började sin inridning den vintern hon kom, sen blev hon halt på våren och hade hålväggar och röta ända fram till dec, då hon blev ohalt.  Vi började så smått inridningen igen men tyvärr så hade hon jätte mycket sadel tvång, jag hade märkt det innan också men tänkte att det löser sig. Vi tränade på hela förra våren mycket långsamt och fint men på sommaren kände jag att detta var inte normalt. Jag har hela tiden behandlat henne med akupunktur och manuella behandlingar och hon har blivit bättre men inte helt bra. Vi var till vetrinär och hon har konstaterad Kissingspines mellan 13 och 14 bröstkotan, hon är behandlad veterinär medicinskt men har inte blivit bättre.Jag triangelmärkte henne sommaren 18 för om det skulle hända mej något så är det dokumenterat at hon inte är ridbar.  Hon är frihetsdressyr utbildad och kan lite trick så tänker att vi har en fin framtid ändå. Jag har även ett projekt med henne som jag kallar "mentalläkning" Det är mycket spännade, då hon är väldigt reaktiv och vad som är smärta, personlighet el trauma är väldigt svårt att veta, denna resa blir en utforskning av vad som är vad och hur vi ska gå vidare för att det ska bli bra. Detta är en glad häst som har jätte mycket energi så hon lider inte av sin kissing spines så länge hon inte har sadel. Tillsammans me veterinär så gjorde vi bedömningen att hon kunde bli mamma så det blev en liten Pre korsning som heter Millemani född -20, han kallas Mille.

Mille

Född 10 juli -20, natten han kom var mycket kall nästan frostgräns, han fastnade i utdrivningsskedet så jag fick hjälpa till och dra lite, allt gick bra och mitt första intryck var att herregud jag har aldrig träffat någon som han, det gjorde mej lite ledsen men även väldigt nyfiken. Jag hade förväntat mej att jag skulle  känna igen honom och att det skulle vara som allt smälta samman. Mille är nog i grunden en väldigt normal häst med vanliga häst egenskaper, det som varit så roligt är att det aldrig hänt honom något, han har fått vara frisk och allt har fått ta den tid det tar , plus att han har haft lugna jum jum att se upp till så inget har varit otryggt eller osäkert. Det har gjort honom till en väldigt trevlig unghäst som är väldigt okompliserad och han tar sin mors vilda reaktioner med ro han bara tittar och ser ut att tänka , ja ja det är ju så hon är. Ibland undrar jag om hon påverkar honom negativt men sen kommer jag på att han vet ju precis hur hon funkar och han blir inte alls förvånad. 

Minna

Lusitano sto Född-16 och importerad vid sidan från portugal. Detta är en väldigt vacker häst som nu växt till sig. Egentligen är hon rättså okompliserad men växt väldigt mycket både i kropp och huvud så där av så har vi tagit det lungt, hela första året vi hade tillsammans gick till att hitta ett sätt att kommunicera och bli den säkra ridhäst som jag hade tänkt. Det har tagit tid plus att hon var väldigt svag i bröstryggen, hon roterade om vid varje ridpass så vi har jobbat väldigt hårt på att hon ska bli stabil framförallt vid hand och i longering. Vi är inte riktigt där än att hon känns lika stark i ridningen som hon ser ut vid hand men vi är på gång.  

Granit

Shettlandsponny född 93

Vi köpte honom till vår älsta son så de är lika gamla, mina grabbar har inte varit så ridintresserade men de har hängt med hästarna en del och då framförallt Granit. Han är idag Jämte och bor på Östbacken hos min syster.