Det kändes som sommaren skulle dra igång men inte, det gör inte så mycket tycker jag för det är lättare att träna hästar i lite blåst än i flyg och knott svärmar. Nisse som är en korsnings häst av okänt slag har varit här i 8 veckor. Planen var först 2 veckors hantering men sedan blev det en inridning, jag ska väl erkänna att det trodde jag inte var möjligt då och där för denna häst är mycket speciell. Han har ett väldigt hetsigt humör och då vill jag inte förväxla det med rädd och otämjd för det var han också. Han blir helt enkelt sur och förbannad och där med basta. Visst har surheten och det som kan bli aggressivt ett ursprung i att han är rädd men han är ju häst och hästar ska vara rädda tills dom blir tama. Jag var inte helt bekväm med denna kombination. Ett exempel på hans humör var när matte var på kurs hos oss och vi skulle miljöträna lite och han i princip anföll spöt med en plast påse i änden. De vi har arbetat med dessa veckor är att göra honom ”tam” och att det ska vara okej att börja kommunicera med oss människor på något annat sätt än att säga - nej detta vill jag inte, eller - nej fy fan du ska inte tro att jag går med på det där, el - åh vad skönt mera.. för fan mera, el fy detta gör jag inte igen ska du veta, glöm det!!!! Efter korta men intensiva pass av lektioner i avstånd och hur man behandlar oss människor samt att lära sig ett nytt språk så säger han ibland, - okej jag försöker väl då.. el ja ja jag ska … el till och med - ok vad kul :) och ibland- åh detta vad jobbigt men vad bra det gick eller hur? Jag hoppas att under de närmaste veckorna att han kan hitta det sista, så han tycker att vara ridhäst är toppen och att han bara vill lära sig mera och inte bara tolerera människan och våra påhitt !!! :-)

För att förtydliga så har vi gått väldigt långsamt fram och vi har bara gjort de som funkar, det är lite så jag resonerar med ”problemhästar” man lockar inte fram problemen utan bygger på det som funkar och det som är kul. Det som har varit svårt med Nisse är att han inte vill ha människor så nära och framför inte människor som vill att han ska göra något som att gå framåt el flytta lite åt sidan el kanske lägga på en sadel. Vad som händer då är att han blev sur och han tar absolut inte en korrigering. Så det var bara att ta det långsamt och att han skulle tolerera mej och olika saker nära och tycka det var okej sen kunde man gå vidare till nästa steg. Nu sitter jag på ryggen och han går framåt i skritt och trav med någorlunda sväng och stopp kommando, detta är helt nytt för mej för jag utsätter mej aldrig för detta om jag inte vet att hästen förstår sväng och stopp men med Nisse fick vi göra på ett annat sätt men det bygger ju också på dessa veckor av tålamod och att vi aldrig har behövt svika varandras förtroende. Jag, genom att i hans ögon inte har varit orättvis och han i mina ögon inte gjort mej ”illa”. Jag tror jag fått en ny vän, vi får väl se vad han tycker :)

(efter några veckor)

Jag publicerade inte detta för jag ville kolla med ägaren att det var okej, sen drog det ut på tiden men nu har du läst det, vad kul att du tog dej tid :) Jo nu är Nisse ”färdig” och han gillar detta nya liv och jag tror aldrig att han kommer falla tillbaka på hur han var förut, dels för att han har vant sig vi oss människor men också för han faktiskt gillar att vara den han är. Han vill inte tillbaka att vara arg och sur hela tiden :) Nu håller sista anhalten innan hemgång på och Nisses ägare rider honom här varje dag, dels för att jag ska kunna finnas tillhands om det är något och dels för att de ska lära känna varandra på nytt i en miljö som har funkat för Nisse. Det har gått så bra och dom är verkligen duktiga båda två och det är just för att de har grunden för en bra relation som är (tycker jag och det gäller både relationer till djur som människor) ömsesidig kommunikation och respekt (vad som ingår i ordet respekt kan vi ta en annan dag) .Nice som vi säger här på Farstorp :)

20 jun 2015